Ett förlorat barn av Elena Ferrante

Den avslutande delen om barndomsvännerna Elena Greco och Lila Cerullo.
Elena har lämnat sin man de har bott uppe i norra Italien.
Hon tar deras två flickor och flyttar tillbaka till Neapel för att vara hos sin kärlek, ända sedan barndomen Nino. Något som hon delat med Lila.
Men när passionen svalnar har hon en tredje flicka och upptäcker att det inte bara är henne som Nino älskar.
Lila har försökt att få kontakt med Elena när hon hört att hon är tillbaka. Elena är avvisande,  rädd att de ska börja nöta på varandra igen. Men när båda väntar barn samtidigt får de kontakt igen.
När hon kastat ut Nino återvänder hon till sina gamla kvarter. Lila hjälper Elena med en lägenhet över hennes egen.
Platsen som hon ville fly ifrån. Men där kan hon skriva igen, hon har fått några böcker utgivna men nu lever de på ett förskott till nästa bok.
Lila som startat en firma för datorer och Elena hjälper varandra med barnen.
När en tidskrift intervjuar Elena misstar de sig på flickorna och skriver att Lilas  dotter är hennes.
Lila och Elenas vänskap har fått nytt liv, men än en gång tar deras liv en dramatisk förändring och än en gång förlorar de tilliten till varandra.
De fyra delarna i Neapel sviten är som en lång roman. Persongalleriet är alldeles för stort. Det är Lila och Elena jag vill läsa om,  deras liv och vänskap. Inte alla bifigurer, som ibland är svåra att skilja på.
Jag ger den 3 / 5 poäng